En dag då man bara får vara.
Vaknade upp och tog bilen in till staden där jag bor. Fick åter se min alldeles egna man, som är sådär himla bra och som jag saknat sådär väldigt mycket. Det var underbart. Fantastiskt. Som om hon aldrig åkt. Det är det som är så bra med julen, att alla börjar komma tillbaka och man kan titta på varandra och veta att det faktiskt är en hel vecka av icke press och stress.
Jag nyser fortfarande, om möjligt ännu mer än igår, men det är okej. Det tyder nog på att jag håller på att bli frisk. Imorgon skall det göras köttbullar och förberedas inför måndag. Kanske ser jag en film eller tittar på utsikten, för det får man göra när det är jullov och inga måsten finns.
Jag läser igenom min sammanfattning av året 2011 och skrattar och ler och minns. Så länge sedan det var. Bjuder på det inlägget imorgon. Tills dess får ni sova gott.
