skottdagen tvåtusentolv
känner mig lite tvingad att markera denna speciella dag.
För idag har det ju inträffat, det där som bara inträffar vart fjärde år. Skottdagen. Den 29 Februari. Enligt traditioner är det idag som kvinnor får fria till sina tilltänkta män och det var även vanligt att singelkvinnor ordnade fester för singelmän i historiens Storbrittanien. Det har inte jag gjort. Istället har jag firat skottdagen med finaste vännerna och där ätit helstekt fläskytterfile och potatis. Och soltorkade tomater i mängder för mig. Kan inte riktigt få nog av de där tomaterna.. Men annars har det egentligen inte hänt något intressant alls. Så därför kan vi bara markera den här dagen som en speciell dag pga dess datum och ingenting mer. Men jag gillar livet ändå. Och just det ja: det är äntligen vår ute.
Månaden som gått
Nu när jag har skaffat iPhone och allt så har det ju blivit lite fler bilder. Tänkte därför sammanfatta Februari i bilder... Även om februari faktiskt inte är över riktigt ännu. Men det är fint ändå. Nu är jag så trött så hälften kunde vara nog så därför säger jag puss och godnatt!
deprimerat.
trodde jag hade lovat att hålla det borta från bloggen.
Men inte. Så är det ibland, var väldigt känslosam igår klockan 02:00 på natten. Men ja, alltså så är det. Och vad kan man göra åt det? Musiken är inte mitt allt, fast. Det är nog 99% av vem jag är och vad jag gör. Snälla, rare gode gud. Jag vet att jag inte skall be för mitt eget bästa och speciellt inte för en sådan banal sak men: you know what I want. Om vi ska prata engelska. Tillbaka till ämnet: Nu är jag (nästan) glad och munter igen! Skolan börjar och därmed mina lyckorys (känn sarkasmen). Okej, okej. För många paranteser. MEN! Mitt sportlov har varit mer än bra, men alldeles för kort. Jag önskar att det vore sådär. Två veckor till. Sedan hade jag gärna gått tillbaka till skolan.
Imorgon väntas körlektion, en svenskalektion och ett möte med en av de absolut mest galna och fantastiska vänner jag har. Jag tycker så hemskt mycket om dig för det. För att du är den du är. Ungefär så mycket som här kan ni besöka vackraste vännens blogg.
Nu: Glee-avsnitt, te (vill ha åtminstone, frågan är om jag orkar göra mig lite. Jag tror inte det) och sedan sängen. Puss och godnatt och tack för näst sista sportlovet i mitt liv.
...
kom just på världens mest sorgliga sak.
Jag kommer aldrig någonsin få uppleva min absolut högsta dröm. Den dröm jag skulle sluta andas för att den skulle gå i uppfyllelse. Aldrig. Och vet ni vad? Det är fruktansvärt, jättehemskt, helt jag vill bara slänga allt jag kan i golvet. Min högsta dröm. Istället får jag försöka se det på ett vuxet sätt, acceptera att det är så det är och ta det jag kan få. Men vet ni hur svårt det är? Hur svårt det är att finna sig i den tanken? Jag skulle göra vad som helst. Precis vad som helst. Men jag är varken amerikansk medborgare eller duktig nog. Varför ska talangen aldrig räcka till? Varför?
Jag tror att det är dags att jag sover.
idag är det exakt hundra dagar.
100, hundra, etthundra, en tiondel av en tusendel, ettnollnoll. 1 Hundra.
Dagar då. Dagar tills jag får återse min andra familj igen. Dagar till jag får sommarlov. Dagar till jag slipper bry mig om allt och bara vara.
Etthundra dagar. Det överlever jag väl?
dags för ett blogginlägg.
ni vet det där perfekta livet? ja, det var nog det som tog upp all tid.
Eller okej. Jag har inte levt ett perfekt liv, långt ifrån. Men det har varit riktigt bra och jag har vänt på dygnet och jag har heller inte haft tid för bloggen. Så så är det. Datorn är jag knappt på längre pågrund av nya bästa vännen även kallad Claes-Göran. (Eller helt enkelt en fin vit iPhone). All annan tid har jag ägnat åt.. kompisar. I massor. Så idag bestämde jag mig för att ta en ledig dag och bara ta det lugnt, det behöver jag trots allt också med tanke på att jag fått mindre sömn på sportlovet än vad jag får annars. Men det gillar jag. Vad jag har gjort tror jag inte att ni finner så jätteintressant men jag gillar det ändå och tänker därför inte tvinga på er detta. Men nu ska jag nog se på film en timme eller så för sedan ska vi börja riva golv i mitt rum. Skojskoj!
Det där perfekta livet...
Ni vet den där känslan som uppstår då man tittar på någons Facebook bilder och allting verkar så fantastiskt? Ja den känner jag rätt ofta.. Eller ja, åtminstone då jag tittar igenom två av mina gamla barndomsvänners album. Allt verkar så perfekt, så snyggt, så rikt och så underbart. Jag vill också vara lycklig och vacker och rik. Typ. Får påminna mig skälv om att allt inte verkar så bra som man tror... att bilder förställer... att de framställer allt i bättre dager... Men det är svårt. Speciellt när allt är grått och kallt och man helst vill dö lite på grund av allt skolarbete. Så det är vad jag tänker göra nu. Skolarbete. Och nästa vecka ska jag ha lov och bara umgås med de jag tycker allra bäst om. Boka upp mig och skicka iväg ett sms så ser vi på film... eller fikar eller dör av skratt. Jag är öppen för förslag älskade vänner så att vi också kan ha ett perfekt liv. Puss så får ni en bild på en perfekt fila med mamma.
upplever gamla minnen
och ser på gamla, gamla filmer som jag såg när jag var tretton.
av någon anledning är den fortfarande rätt underhållande, troligtvis mest pågrund av affektionsvärdet. Annars då? Jo annars har jag mest ångest över allt pluggande som jag inte får gjort.
iPhone galen.
Släpper den inte. Går omkring med den jämt. Upptäcker den. Upptäcker varandra. Det är fantastiskt. Spännande. Nytt. Och underbart. Samtidigt kan man ta fina profilbilder på sig själv med den. Fint.
Kan inte sluta...
Blir ett snabbt och enkelt inlägg. iPhonen kom idag så ni kan nog skälva lista ut vad jag sysslat med...
trött.
precis varit på riskettan.
Den var lång. Och ganska tråkig, men jag överlevde.
Dessutom har jag bokat biljetter till systeryster och köpt nya jeans. Jag längtar något fruktansvärt efter nya kompisen och firar idag finaste rebeccas artonårsdag.
en liten vit ny partner.
kommer i nästa vecka.
Jag längtar. Känner mig nästan lite känslokall här, men du har betytt mycket för mig älskade lilla silvriga LG. Jag gillar dig. Du och jag Alfred som Emil så fint brukade säga.
sånt där man vill sinnessjukt mycket.
varför heter inte jag idina menzel?
Jag vet att alla mina vänner tycker att jag är halvknäpp. Att jag beter mig konstigt och att jag ändå för det mesta är ganska down to earth. Ni tycker om mig och det är bra. För jag vet att det då inte gör något att jag önskar mig att bli musikaartist så sjukt mycket att det ibland gör ont i kroppen. Att få stå på scen och göra det jag älskar. Jag älskar det. Kan verkligen inte uttrycka det på annat sätt. Önskerollerna? Kristina i Kristina från Duvemåla och Elphaba från Wicked. Att få sjunga Präriens drottning och inte minst Du måste finnas eller att få göra Defying Gravity och For Good. Jag vill vara Idina Menzel så sjukt mycket att jag dör. Jag tror förresten att ni alla vet vem hon är. Inte nog med att hon vunnit priser för bästa huvudroll i Wicked. Hon spelar även Rachel Berrys mamma i Glee.
så jag. ser ni vem som också är i bakgrunden förutom Wicked? Darren Criss!
bli med iphone?
funderar på att vara otrogen.
Att lämna min älskade mobil. Mest för att den är väldigt dyr i drift trots att den är så gammal. Men kanske ännu mer för att den sviker mig. Lämnar mig när jag som mest behöver den och dör lite då och då för att skrämma livet ur mig och sedan vakna upp och säga: Jag skojade bara! Det blir jobbigt i längden så nu tänkte jag skaffa mig en ny livskamrat, troligtvis. En iPhone 4. En ny livskamrat. En smartare. En snyggare. En nyare.
Samtidigt gör det lite ont, att överge min kompis. Min kompis som har varit med mig på så många platser, upplevt så mycket. Sett så mycket. Min kompis som har varit en del av mitt liv sedan juni 2008. Det är tre och ett halv år. Tre och ett halvt! Den har varit med mig i vått och torrt, i ur och skur. Men nu tänkte jag klicka hem en liten iPhone. För samma månadspris. Med fri surf.
myskväll med firande av emelie.
så därför har vi bakat kladdkaka och köpt chips.
Ibland är det sådär väldigt jätte mysigt med tjejkväll och även om jag inte känner några av dem så kommer det bli toppen ändå, bara för att vi ska ha riktigt mysigt. Vi ska ut och äta och sedan vet jag inte vad kvällen innehåller men det spelar faktiskt ingen roll. Det kommer bli bra.
Oh, this is gonna be a good life, this is gonna be a good life.
