Taggar

Såhär nästan en månad efter min studentexamen har jag äntligen börjat göra något som jag önskat att jag hade kunnat göra tidigare. Jag har börjat ta hand om mig själv. 

 

Och det är så skönt. Att få unna sig själv lite, och inte bara känna krav från skolan om att klara av allting, hinna allting och samtidigt ha ett liv utanför det hela. Någonting kommer i kläm, för det finns inte tid för allt man vill. Trots att jag även nu känner att jag inte har tid för allt det jag vill göra så finns ändå tiden där för saker som man borde göra. Jag tar hand om mig själv, jag umgås med mina kompisar och samtidigt jobbar jag. Vila hinner jag inte, men det hann jag inte innan heller och nu får jag dessutom göra en massa roliga saker samt jobba.

 

När vi ändå talar om jobbet kan jag ju passa på att skriva ett par ord om det här på bloggen, eftersom jag faktiskt inte har gjort det ännu. Jag trivs. Jag trivs jättebra. Visst är det slitigt och visst är det jobbigt, och visst. I vissa stunder önskar jag att jag inte hade behövt göra en del saker.. Men överlag? Överlag trivs jag. Det är roligt att träffa de äldre och trots mycket ensamt arbete har jag roliga arbetskollegor (här höll jag på att skriva klasskamrater, jag har nog inte kommit ur skolan så mycket som jag trodde..). Jag trivs. Det är bra. Livet är, trotts mitt föregående inlägg, bra. Jag har bestämt mig för att börja må bra och då ska jag också göra det. Självklart kommer jag alltid att ha deppiga dagar, det ligger i min och alla andras natur, men jag hoppas att jag kan vända det till något positivt. Kämpa ännu hårdare. Precis som Oscar Linnros säger i sin låt:

Sträcker upp mina händer
Tror att det här kan vara början på nått stort
Jag står precis på gränsen
Horisonten är nån annans konstruktion

Brukade hata mig själv
Måndag-fredag blev en kedja kring min fot
Men det är nånting ikväll
Som får mig att tro att vi kan gå

Genom eld
Bara för kväll
Håll den tänd
Vi kan gå I eld