Taggar

Alltså. Jag. Blir. Så. Trött. Små, små flickor (ja, flickor de innehar knappast definitionen för att få kallas något mer om vi bortser från deras beteende) skapar bloggar (helst rosa med en liten touch av inkorrekta engelska citat, sepiafärgade bilder och outfits i miljontals) för att kränka folk. Inte berätta om sina tankar på ett hederligt trevligt sätt utan, om jag får säga det, kränka folk med ord, handlingar och bilder. Att kommentera andras bloggar, bloggar som de inte på något sätt har kontakt med eller känner i verkligheten, med elaka kommentarer om att de är fula, beter sig illa, är för tjocka, idioter, för fattiga, etc. etc. Personlighetsdrag och andra fenomen i deras liv som personerna ifråga inte kan göra ett dyft åt att ändra. Jag blir så trött. Små flickor, i trettonårsåldern, som inte kan bete sig och vars högsta önskan är att bli kända. Som inte vet. När jag var tretton betedde jag mig inte så. Jag shoppade inte för tusentals kronor i månaden och jag skröt definitivt inte om att jag var det snyggaste Gud sett medan jag ständigt provocerade för att få uppmärksamhet. Flickor. De strävar efter en uppmärksamhet som kommer skada dem i längden. Som kommer förfölja dem i framtiden. Och i nutiden. Och jag blir så ledsen, så himla ledsen över deras beteende. Jag känner mig som en tonårsmamma som måste låta barnen själva förstå sina misstag och sedan ställa dem till rätta. Men det är så svårt. De är barn, barn som vill vara vuxna och som kommer få betala dyrt för sina misstag om de inte ändrar sig. Åh vad jag önskar att jag kunde göra något. Men nu har jag åtminstone fått ur mig mina tankar här och kanske, kanske har mina tankar ändrat någons beteende, någonstans. Jag hoppas åtminstone på det.