Taggar

Efter mycket om och men stiger vi ut ur bilen. Ja, för det där med att hitta en parkeringsplats som platsar är inte det allra lättaste. Och när vi väl hittar en rad (ja, säkerligen 4-5 lediga rutor i rad) skall vi istället tränga oss in mellan två bilar. Jahaja tänker jag och accepterar väl detta samtidigt som min älskade far stiger ut för att hämta kundvagnen. Allt är frid och fröjd tills pappa traskar in med kundvagnen i butikens öppning och tvärnitar. Blockerar. Hindrar. Säg vad ni vill. Bakomvarande kunder kunde inte komma förbi och detta var tydligen den mest ultimata platsen för att läsa inköpslistan. Så vi läste inköpslistan, som för övrigt skulle kompleteras med middagsmat för vi firade ju trots allt min mamma senare på kvällen, och spatserade sedan bort mot byggvarorna för att inhandla lampolja. Och någonstans här börjar jag inse att sen jag handlade sist med pappa har antingen jag blivit en van matshoppinghandlare (det bör tilläggas att pappa och jag inte har storhandlat själva på säkert två år) eller så har min pappa blivit något förvirrad. För efter att vi slutligen hittat lampoljan skall vi spatsera tvärs igenom butiken för att hitta hushållspapper. Som ligger i slutet av butiken. Jag försöker på något sätt få fram att det kanske vore lättare att helt enkelt följa det tänkte varvet moturs men pappa travar glatt iväg och jag följer väl något mindre glatt efter. När vi hittat detta ska vi sedan inhandla nästa punkt på listan. Och sådär fortsätter det. Listan skall bockas av punkt efter punkt, i ordning, och detta innebär att vi med största sannolikhet ägnar trettio minuter åt att trava fram och tillbaka i en butik som är större än vad de flesta matvarubutiker brukar vara. Efter detta är vi inte klara. Långt ifrån. Istället upprepar vi samma procedur ytterliggare en gång för att sedermera inhandla de resterande matvarorna. Någonstans här börjar jag visserligen bli lite smått irriterad men kan inte hjälpa att finna det komiska i att vi helt enkelt bildar oss ett eget varv, som totalt strider mot det varv som alla pedagogiska psykologer inom matvaruvärlden skapat. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Och trots detta älskar jag min pappa, högt. Men att shoppa matvaror med honom befinner sig långt ner på min prioriteringslista. Mindre oorganiserad människa när det gäller matvarushopping får man leta efter.