Taggar

Och så sitter jag nu här idag, med en känsla jag inte har erfarit på sådär två år. Jag har ingenting jag behöver läsa, skriva eller studera. Nu tänker ni säkert att "jamen vadå, du har ju haft lov" och jo, självklart, så är det. Men som en elev på det naturvetenskapliga programet på CIS så är man aldrig riktigt helt ledig över lovet. Det finns alltid uppgifter som man vet att man skulle kunna göra och skriva därför att de helt enkelt ska in efter lovet. Och det är just den där känskan, känslan av att det inte finns någonting jag borde göra som är så märklig. Så annorlunda.

Jag är färdig. Helt färdig med allting och som det ser ut just nu kommer jag att gå ut med ett snittbetyg på 21,8. 21,8 kommer, förhoppningsvis, att ta mig till Umeå och läkarutbildningen och just nu vet jag inte riktigt vad jag känner över det. Det är inte dagens problem.

Och vad ska jag nu göra de kommande dagarna, för det är ju faktiskt dagar det rör sig om, fram till studenten? Jag skulle kunna lägga mig i sängen och sova men istället ska jag njuta av allt det där jag inte kunnat njuta av de senaste veckorna. Jag ska umgås med mina kompisar, sova länge, ta det lugnt och inte oroa mig för någonting. Framförallt har jag en sak denna vecka som jag har sett fram emot sedan jag var 14 år: jag ska gå på bal och det ska bli så himla kul!