Taggar

Tills man kan springa barfota och gå omkring i shorts och linne. Tills alla sommarkänslor spritter i kroppen, ni vet. Så man mest hela tiden går omkring och är lycklig för att man får vara på stranden med världens vackraste människor. Och så kanske lite för att det är på sommaren som saker händer. Det är på sommaren man får komma ut och bara vara, stanna uppe i ljumma sommarnätter med en fin vän och titta på stjärnorna. I sommar planerar jag en massa. Att ta långa promenade sent på kvällen och känna sommarbris, att ligga på en strand full med fina pojkar och äta glass och njuta med bästa vännen, att få grilla med de absolut bästa vännerna som finns, att äntligen få fira sommar som 18-åring, att få gå omkring i lätta skor, shorts och linne och vara varm. Att få stå nedanför en scen och sjunga med i låtar. Att få skratta så mycket att man trillar ner dubbelvikt. Att få bara vara. Utan tanke på krav inför skolan, eller krav på vad man ska göra. Utan att ha läxor. Två månader av frihet. Två månader av underbarheter. Två månader i himlen. Två månader. Det absolut sista riktiga sommarlovet i mitt liv. Det ska bli bra. Det lovar jag mig själv.