Taggar

Har idag äntligen återsett min underbara vän Tomas, vad skulle jag egentligen göra utan alla mina fantastiska vänner? Jag har julshoppat och hittat vackra klänningar. Jag har skickat iväg paket och jag har nyst fler gånger än jag kan räkna. Jag har varit sjuk. Men det gör ingenting, eftersom julen snart är här. Samtidigt undrar jag hur den kom hit. Var det i sommar nyss? Var det inte nyss jag satt på fontänen på Larmtorget och tog ett kort och tänkte att "Herregud vad jag börjar bli gammal, jag ska börja trean idag"? Det känns som det. Som att tiden bara springer iväg utan att jag riktigt hinner med att reflektera över vad som egentligen händer. Jag börjar känna mig gammal, samtidigt som jag känner mig ung. Känner att jag äntligen får leva mitt liv såsom jag vill men ändå bär jag på en rädsla över att livet skall gå så fort att det kanske inte längre finns kvar när jag stannar upp. Så jag stannar upp och reflekterar och funderar. Över tankar och känslor och framtiden och dåtiden. Över allt jag var, allt jag är och allt jag kommer att vara. Och det är okej. Det är bra. Jag längtar efter framtiden men det är läskigt att den kommer så fort, så direkt, så... Nu. 

 

Julen är här. Redan. Det är återigen dags att dela ut julklappar och stressa omkring och till slut falla ner i en fåtölj och titta på Kalle Ankas Julafton klockan tre på måndag. Ett år går så fort och därför får det mig att fundera? Var är jag om ett år? Vilka äventyr väntar mig då? Vad är nytt i mitt liv? Och samtidigt som alla de där frågorna skrämmer mig så finns det bara en mening i mitt huvud: Fan vad spännande det ska bli att få vara med på resan och se.